2017

Publicerat i Fotografering | Kommentarer inaktiverade för 2017

Söndag i november

En lördag i november kan det se ut så här…


… för att följas av en söndag som det ser ut så här…






Publicerat i Fotografering, Natur | Lämna en kommentar

Fåglarna vid Stångån

Utanför Tekniska verkens kontor i Linköping, där Stångån och Nykvarnsfallet ligger, får vi ofta besök av mer eller mindre ”exotiska” fåglar. När tiden tillåter brukar jag försöka gå ut och spana. Speciellt har jag letat efter den vackra Kungsfiskaren och igår fick jag se den för första gången. Det blev dock bara en hastig glimt när den som ett blått streck for in under bryggan. Omöjligt att hinna med att fotografera. Några andra, lite mindre rörliga typer, fick jag dock på bild.






Publicerat i Fotografering, Natur | Lämna en kommentar

Höst – igen

Några bilder från granskapet som får tala för sig själva…

Publicerat i Fotografering, Natur | Lämna en kommentar

Garpes borg

Några kilometer hemifrån, på en udde i Kilarpesjön, ligger ett spännande ställe. Där finns resterna av en vallgrav och en borgruin. På kartan står Svaneholm men ställets andra namn, Garpes borg, tycker jag är mer spännande.  Borgen är från 1300-talet … Fortsätt läsa

Fler gallerier | Kommentarer inaktiverade för Garpes borg

Runt jobbet

Alldeles inpå knuten vid mitt jobb rinner Stångån och här ligger också Nykvarns sluss. Det är en mycket vacker omgivning, med massor av fin stadsnära natur. Här finns massor av änder – givetvis, men också häger, kungsfiskare och forsärla. Senast så jag även en mink här.

_1030681.jpg_1030711.jpg_1030762.jpg

Publicerat i Fotografering, Natur | Lämna en kommentar

Om lobbyister

DN Debatt kunde man häromdagen läsa att civilminister Ardalan Shekarabi beskyller Vårdföretagen för att sabotera den demokratiska processen. Dessa hårda ord kommer från Håkan Tenelius, som arbetar som lobbyist på Vårdföretagarna. Detta får mig osökt att fundera över vad demokrati är och hur den kan saboteras. Jag har en känsla av att Tenelius är ute på ganska djupt vatten och han borde nog ta sig en funderare över sina egna och sina uppdragsgivares kunskaper och värderingar om vad demokrati är.
Så här ligger det nämligen till i Konungariket Sverige:

För det första; 1 § i Regeringsformen säger att ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Det här är nog inga konstigheter och känt för de allra flesta. Det står dock inget om att någon makt utgår från företag, eller lobbyföreningar som arbetar i företagens tjänst. Vidare står att ”den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse” vilket inte heller är några konstigheter och innebär att folkets väljer representanter, som via ett parlament gemensamt förverkligar sin vilja. Inte heller här har företagen någon plats i bestämmandet. Jag är inte jurist, och har inte läst allt som står i vår grundlag, men har svårt att tro att det någonstans står att företag har några rättigheter när det kommer till den offentliga beslutsrätten.

För det andra; företag har alltså varken rösträtt eller egentligen några andra rättigheter, mer än att lyda svensk lag som under vissa förutsättningar ger dem rätt att utöva sin verksamhet i landet. Vilka förutsättningarna är, bestäms från tid till annan av våra folkvalda representanter, och företagen förväntas rätta sig efter dessa beslut. Kan företagen inte verka under dessa förutsättningar, återstår för dem att flytta eller upphöra med sin verksamhet. Givetvis har företagsledare, som enskilda medborgare i Sverige, exakt samma rättigheter som vi andra medborgare, varken mer eller mindre.

För det tredje; företag lyder inte under samma demokratiregler som övrig verksamhet. Tenelius jämför sig, och den verksamhet han lobbar för, med bl.a. Naturskyddsföreningen. Varför den jämförelsen haltar så grovt är inte heller det några konstigheter. Naturskyddsföreningen, och alla andra ideellt verksamma intresseföreningar, har en organisationsform, som till skillnad från företag, gör det möjligt att för vem som hellst vara med i och ta del av föreningens verksamhet. Organisationsformen ger också automatiskt en transparens, utan att man behöver ta till några extra åtgärder eller speciellt redovisa hur man jobbar eller vilka ens ägarförhållanden är. Vidare kan, och det här är nog den viktigaste aspekten i sammanhanget, ansvar utkrävas av föreningens ledning, direkt av medlemmarna.

Dessa tre saker kan det nog vara otroligt svårt för många högröstade företagsledare och deras underhuggare att ta in, vilket Tenelius ger ett väldigt tydligt bevis på med sitt debattinlägg. Men civilminister Shekarabi gör helt rätt när han avfärdar Tenelius. Det stora sabotaget mot demokratin vore om Shekarabi inte hade gjort detta, utan låtit Tenelius, och hans vårdföretags intressen gått före de, vars intressen Shekarabi, enligt svensk lag, ska företräda. Häri ligger alltså det stora hotet mot demokratin: att våra folkvalda glömmer bort vilkas intressen de ska företräda och på vems mandat de gör det.

Publicerat i Åsikter | Lämna en kommentar

På våren blir trädgården blå

Det är samma visa varje vår. Trädgårdens vinterbruna ton blir helt plötsligt blå. Det är alla tusen vårstjärnor som slagit ut.
_1020940.jpg

_1020947.jpg

_1020953.jpg

_1020962.jpg

_1020968.jpg

Publicerat i Fotografering, Natur, Trädgården | Lämna en kommentar

Cider 2016

Årets skörd av äpplen såg redan tidigt ut att bli god. Under blomningen var vädret betydligt bättre än förra året och våra bin pollinerade flitigt trädgårdens äppleträd. Att vädret under blomningen har betydelse är helt klart, men våra bin gör förmodligen även de skillnad på hur stor skörd vi får.

Äppelblom

Äppelblom

För att bättra på tillgången ytterligare gjorde vi några räder hos goda vänner och även Cloettas gamla trädgård i Ljungsbro, där det bl.a. växer Cloetta mingon, fick ett besök. Vi har visserligen två träd av sorten Cloetta mingon i vår trädgård, men hittills har de inte visat någon vilja att ge frukt. Vi får kanske ge dem några år till.

Sammanlagt fick vi ihop ca 300 kg frukt. Tidigare år har vi inte varit så noga med att väga och mäta, men i år har tanken varit att gå lite mer noggrant till väga.

_1020626-Redigera.jpg

Äppelskörd

Skörden bärgad och dags att omvandla dessa 300 kg till must. Äpplena tvättas, skärs i kvartar och krossas. Det är ett digert jobb att dra runt krossen, och om vi ska hantera dessa mängder (eller mer) i fortsättningen behöver vi nog hitta något effektivare sätt. Det finns ju motordrivna fruktkrossar, men de är ganska dyra.

Mustning

Mustning

Mustning

Mustning

De krossade äpplena går sedan vidare till fruktpressen. Även här går det åt lite kraft till den handdragna pressen. Vi har en ganska stor press som tar ca 35 liter åt gången. Vi fick slutligen ut ca 100 liter must, där det mesta åker rakt ner i våra damejeanner. Några liter fryser vi in för att dels använda vid omtappning, dels att ha till jul då vi gör en alkoholfri glögg på den. 

Jag har funderingar på att göra som vid vintillverkning, och som jag tror är det man kallar maceration (på svenska skulle man nog säga urlakning). Hittills har vi kört pressen direkt efter att frukten krossats, men jag tror att man kan få ut ytterligare lite mer must och smak om fruktkrosset får stå till sig lite. 

Fruktpressen

Fruktpressen

Musten filtrerar vi genom ett finfilter, för att få bort det fruktkött som annars gärna smiter med. I år har det dessutom varit ett getingår, och de sista överlevande getingarna var mycket nyfikna på vad vi höll på med. De odjuren vill man inte heller få med i flaskorna.

Tidigare år har vi tillsatt champangejäst som levererades på flaska, men den lyckades vi inte få tag på i år. Det blev istället något som heter Safcider, som är en torrjäst. Jäsningen har i år gått betydligt snabbare, ca 20 dagar till helt utjäst mot ca 30 dagar tidigare år. Vi har ungefär samma sockerhalt i musten i år, och temperaturen under jäsningen har varit densamma (dvs runt 21 grader), så skillnaden kan bara bero på jästen. Vi får se om detta även påverkar smaken.

Omtappning

Omtappning

Vi jäser musten på 28 liters damejeanner. De kan vara lite svåra att få tag i, men lite flitigt sökande på loppisar har gett resultat. Förmodligen skulle vi kunna använda vanliga plasthinkar, men det ger lite mer känsla att använda glas.

Mätning av sockerhalt med en oechlermätare

Mätning av sockerhalt med en oechlermätare

Musten låter vi jäsa ut helt, dvs när det sluta ”pluppa” i jäsrören så är det klart. Man kan också mäta med en oechlermätare, som visar musten densitet, och därmed indirekt sockerhalten. Vi även mäter musten när vi börjar jäsa och genom att man vet hur mycket socker det finns vid start och slut så vet man också hur mycket alkohol som bildats.

Provsmakning

Provsmakning

Provsmakningen är det absolut viktigaste steget. I det här läget går det förvisso inte att göra så mycket om det gått snett, men man vill ju så snabbt som möjligt få en bild av hur det gått.

Nu har vi gjort detta på i stort sett samma sätt i 4 år och vi har alltid lyckats få fram en helt godkänd produkt. Senaste året fick vi tyvärr med lite för mycket ”bös” (vårt ord för bottensats) vid flaskningen. Jämfört med på marknaden tillgänglig hantverkscider vill jag nog påstå att vår håller hög klass. Jämfört med traditionell svensk cider, det där sötkladdet man köper i livsmedelsaffären, eller på bolaget, så är nog vår egen cider klart överlägsen. Inför kommande år vill jag börja experimentera med lite andra metoder. Köra helt vildjäst, dvs utan att tillsätta jäst och att jäsa på lägre temperatur, är något jag vill prova.

Publicerat i Cider, Mat, Trädgården | Lämna en kommentar

Resan till Alsace 2016

För exakt två år sedan fick vi för oss att åka till Alsace i norra Frankrike. Resan gick till den lilla staden Ribeauvillé och det var då mest slumpen som förde oss dit. Vi hade avnjutit en flaska Trimbach Riesling och jag läste på etiketten att det kom från Ribeauvillé. Jag undrade var det låg, slog upp det på datorn, och fann en förtjusande liten stad med medeltida korsvirkeshus, trevliga restauranger och till slut även ett mycket trevligt litet hotell.

Semesterresor brukar ju antingen vara ”nya äventyr” alternativt gå till ”samma gamla ställe” och inför årets semester bestämde vi att köra på det senare. Det blev t.o.m. samma hotell – det mysiga fårhotellet, Hotel Du Mouton. En lite rolig sak med namnet är att jag, förra gången vi var där, gick i flera dagar och undrade varför de hade så många prydnadsfår överallt. Tror inte det gick upp för mig förrän vi var på hemväg, att Mouton är franska för får.

2016-07-04 21_39_23.jpg

Heidelberg – Pråm på Neckar

Förra gången gick turen först till Trelleborg, nattfärja till Travemunde, och sedan en hel dag på autobahn innan vi kom fram till Ribeauvillé på kvällen. Det var lite i mastigaste laget att köra så långt på en dag. Inför årets resa bestämdes därför att vi skulle göra ett stopp någonstans i Tyskland. Valet föll då på Heidelberg. Även om jag inte är speciellt förtjust i större städer, så hinner man ju egentligen inte se så mycket om man bara övernattar. Det blev därför till slut två dagar där.

Genom Heidelberg rinner floden Neckar, som är en del av det nätverk av transportvägar som Europas floder utgör. Trafiken var ganska intensiv. Strax nedanför hotellet fanns en sluss, som givetvis lockade till besök för någon som i stort sett vuxit upp vid slussarna i Göta Kanal.

_1020324.jpg

Statsvy i Heidelberg

_1020350.jpg

Vy över Heidelberg och Neckar

_1020355.jpg

Heidelberg

_1020363.jpg

Blommande perukbuske vid slottet i Heidelberg

IMG_2118.jpg

Alsace

_1020405.jpg

Colmar

På lördagförmiddagen hade man marknad på torget utanför kyrka. Där hittade vi dels några goda ostar, som fick åka kylväska hem, dels helt sjukt stora kronärtskockor – sådana som man bara kan drömma om att få fram i Sverige.

_1020420.jpg

Ribeauvillé

Lite senare dök det upp en massa militärer. Dels ett gäng klädda för parad, dels ett gäng i kamoflageuniformer. Gänget i paraduniformer parkerade sig på torget medan kamoflagegänget smög runt bland husen och såg allmänt bistra ut. När vi frågade vad som var på gång visade det sig att man skulle byta befälhavare för den enhet som var stationerade i staden. Det skulle således bli ”vaktavlösning”. Vad kamoflagegänget hade för uppgift är kanske inte så svårt att räkna ut med tanke på alla tragiska illdåd som hänt i Frankrike den senaste tiden.

_1020440.jpg

Vaktavlösning i Ribeauvillé

_1020455.jpg

Vaktparaden i Ribeauvillé

_1020471.jpg

Vy ut över dalen

En av de saker vi bestämt att vi skulle göra var att ta med oss lite bröd, ost och en flaska vin och gå ut i någon vingård för att ha picknick. Typiskt då att korköppnaren blev kvarglömd hemma. Ost hade vi köpt på torget, vin – tja det råder det ju ingen brist på och inte heller bröd.

_1020479.jpg

Vy över Ribeauvillé

Turen gick uppåt i staden och vidare upp i vingården som ligger på sluttningen ovanför staden. Det är rejält brant och konditionen kanske inte den allra bästa hos vare sig mig eller Malin, så vi slog oss snart ner på en liten grässlänt med vinstockarna vid våra fötter, hela staden och Rhen-dalen framför oss och med tyska Schwarzwald i fjärran.

_1020500.jpg

Picknick med ost och vin

_1020505.jpg

Picknick

_1020508.jpg

Vingård

_1020517.jpg

Vingård

_1020526.jpg

Ribeauvillé från ovan

_1020531.jpg

Druvor

_1020537.jpg

Vingård

_1020546.jpg

Skyline

I Frankrike tillverkas, förutom vin, även en hel del intressanta sorters starksprit. Många är ju kända i Sverige som t.ex cognac och calvados. Mindre känd är nog deras destillat på druvrester, motsvarigheten till det som i Italien kallas grappa. Förra gången vi var här blev vi bjudna på varsitt glas på hotellet, men vi snappade nog aldrig upp vad det var vi fick. Nu var vi mer uppmärksamma och tog reda på mer. I Frankrike kallas detta eau-de-vie eller marc. Detta har dock ingenting gemensamt med det Systembolaget säljer som eau-de-vie. I Alsace gör man det givetvis på de druvor som odlas där, t ex riesling eller gewurztraminer.

På hotellet blev vi tipsade om att gå till Distillerie Metté. De tillverkar, förutom den helt gudomligt goda Marc d’Alsace Gewurztraminer, även eau-de vie på alla möjliga (och omöjliga) frukter och bär – apelsin, ananas, banan, körsbär, plommon, citron – i stort sett hela alfabetet har man täckt in. Synd att detta inte går att få tag på i Sverige på något enkelt sätt. När det lager vi köpte på oss är slut, får det nog bli ett försök att privatimportera. Om någon är intresserad att dela en skeppning därifrån får ni gärna höra av er.

_1020551.jpg

Hotellrumsvy

Även under hemresan hade vi planera in en extra natt i Tyskland för att slippa så långa körpass. Stoppet blev i Moseldalen och staden Bernkastel-Kues. Det var en trång liten stad med, om möjligt, ännu trängre gator än i Ribeauvillé. Det var så pass trångt att vi fick göra ett par försök att hitta hotellet, innan vi insåg att vägen fram till hotellet, som vi hade på kartan, faktiskt inte gick att köra.

_1020572.jpg

Moseldalen

I Alsace kör nästan alla vintillverkare med öppna dörrar och en skylt utanför med texten ”degustation”. Vill man provsmaka är det bara att kliva in, säga bonjour och tala om vad man vill ha. I Tyskland verkar det vara lite mer låsta dörrar och förbokade tider för provsmakning som gäller. Vi hade inget bokat, så det blev vare sig provat eller inhandlat några viner. Jag åker gärna tillbaka även hit, men då med lite bättre planering och mer tid.

_1020578.jpg

Bernkastel-Kues

_1020585.jpg

Världens smalaste hus?

 

Publicerat i Fotografering, Mat, Vin | Lämna en kommentar