Ett kärnkraftverks tillkomst

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Ponera att du tycker att det skulle vara en bra idé att bygga ett nytt kärnkraftverk. Orsaken till denna ståndpunkt skulle kunna vara att du tycker de är snygga, att du tror det är lösningen på våra kommande miljöproblem, eller någon annan åsikt. Oavsett vad man tycker, så är det intressant att fundera över hur man skulle gå tillväga. Vad behöver göras? Och hur lång tid tar det? Jag satte ihop en enkel lista på 7 punkter. Den inbördes ordningen är inte given och flera aktiviteter skulle kunna löpa parallellt, men alla måste du ta dig igenom innan kraftverket kan börja producera elektricitet.

  • Utse byggherre
  • Hitta mark
  • Ordna finansiering
  • Få tillstånd
  • Utse byggentreprenörer
  • Välja teknik
  • Bygga verket

Utse byggherre

Byggherren är den som kommer stå för alla tillstånd, bygglov och finansiering. Behöver inte nödvändigtvis vara den som i slutändan kommer driva verket, men när man så småningom kommer till tillståndsprocessen är det att föredra att byggherren även är den som fortsatt ska driva verket. Det här är ju ett ganska stort åtagande, så var hittar vi en organisation stor nog att kunna åta sig denna uppgift. – Det kan väl staten göra, tänker du. Men staten har avreglerat all energiproduktion sedan 1996. Det enda statliga myndighetsuppdraget som idag finns kvar är att Svenska Kraftnät har i uppdrag att reglera frekvensen i nätet (vilket man gör genom att se till att det är balans i kraftnätet, så att det produceras lika mycket el som det konsumeras).

Återstår att hitta en fristående organisation som kan fixa byggherreuppdraget. Jag kommer i skrivande stund inte på någon, i Sverige existerande, som skulle kunna tänkas fixa detta. Kanske dags att tänka utanför boxen. Amazon är ju på hugget i det mesta, så Jeff Bezos kanske är den man ska ringa.

Tidsåtgång: 2-5 år

Hitta mark

Denna uppgift är kanske den enklaste. Vi har idag etablerade kärnkraftverks-siter på 4 platser i Sverige; Forsmark, Simpevarp, Ringhals och Barsebäck. Det är bara att kontakta respektive kommuns bygglovskontor och skicka in en bygglovsanmälan – skulle jag tro. Det kommer nog ta en stund innan man får svar. Till bygglovshandlingarna bifogar man sedvanliga handlingar. Förmodligen behövs ett miljötillstånd från kommunen också, men det kan nog en handläggare på respektive kommun enkelt svara på.

Väljer man en annan placering än de befintliga måste man även lägga på ett antal år i sin planering för byggandet av kringliggande infrastruktur (vägar, hamnar, bostäder osv), men framförallt för byggandet av de elledningar som kommer behövas.

Tidsåtgång: 5-15 år

Ordna finansiering

Vad kostar det att bygga ett kärnkraftverk, och hur lång tid tar det. För att få någon slags uppfattning om detta kan man titta på det verk som håller på att byggas i Finland, Olkiluoto 3. Enligt den uppgift jag snabbt kunde hitta så är den beräknade kostnaden 8,5 miljader euro (källa: Finska Yle). Bygget påbörjades 2005 och efter ett antal förseningar, något som man nog får räkna med i sådana här gigantiska projekt, räknar man nu med att kunna komma i drift under 2021. Byggtid 16 år alltså.

Motsvarande siffror för det franska bygget Flamanville 3 är 12,4 miljarder euro samt en byggtid på 15 år (minst, eftersom bygget inte är klart).

Jag är inte ekonom, men dessa siffror säger säkert en del om att det krävs väldigt starka finansiärer bakom ett sådan här projekt. Återigen säger nog någon att det får väl staten fixa. Men vi har ju under (förhoppningsvis) ordnade politiska former beslutat att i Sverige ska staten inte lägga sig i och äga någon energiproduktion, det ska marknaden själv fixa. Därför kan inte heller staten stå som finansiär för detta projekt.

Tidsåtgång: 2-5 år

Få tillstånd

Vad behöver man för tillstånd för att få bygga och driva ett kärnkraftverk? Det finns givetvis en rad lagar, förordningar och tillstånd men det tyngsta, förutom miljötillstånd, är tillståndet från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Om jag förstått tillvägagångssättet rätt så gör egentligen inte SSM några besiktningar. Man tittar på de dokument som beskriver verket konstruktion och dess funktioner, men framförallt tittar man på organisationen som ska ansvara för den kärntekniska verksamheten. Här gäller det att göra rätt, och verkligen uppfylla SSMs föreskrifter till punkt och pricka. Och det spelar ingen roll vilka fantastiska innovativa lösningar man hittar på, kärnkraftverk ska bygga på robust och beprövad teknik. När man väl lyckats tas sig igenom detta nålsöga återstår att få starttillstånd från riksdagen.

Tidsåtgång: 5-10 år

Utse byggentreprenörer

Vem ska bygga verket? Vilka kan idag bygga ett kärnkraftverk? De som en gång i tiden byggde huvuddelen av våra svenska verk, dvs ASEA, har idag inte kvar mycket av den verksamhet som krävs för denna typ av verksamhet. Tyska Siemens kanske har lärt sig så mycket av sina misstag i Olkiluoto 3 att man kanske skulle klara av det, frågan är om man är villig att ta sig an ytterligare ett sådan här riskprojekt. Kineserna kanske, de verkar ju klara av det.

Egenskaperna som en byggentreprenör behöver besitta är enorma. Inte bara teknik utan även planering, logistik, samordning, projektledning på en nivå som saknar motsvarighet i annan verksamhet, behövs.

Tidsåtgång: 2-5 år

Välja teknik

Här finns en rad olika konstruktioner att välja. Många är gamla och beprövade, andra finns bara som idéer. Beprövade konstruktioner som t.ex BWR (kokavattenreaktor) eller PWR (tryckvattenreaktor) är de vi har haft i Sverige sedan 70-talet. Dessa brukar man benämna som Generation 2. De är förhållandevis säkra men inte speciellt effektiva. Generation 3 kallas de som byggs idag. Olkiluoto 3 är ett exempel. Vad jag kan hitta så finns idag bara två i drift (Taishan 1 och 2), båda kinesiska. Ytterligare ett verk är under uppförande i Frankrike (Flamanville 3). Med andra ord, en ganska osäker lösning.

Generation 4 pratas det ju mycket om. Framförallt förs denna lösning fram i debattartiklar från diverse politiker. Här handlar det inte längre om någon konkret konstruktionslösning, utan Generation 4 handlar om att man satt upp ett antal egenskaper som man önskar att ett modernt kärnkraftverk ska ha. Den främsta egenskapen är att man insett att man måste bygga ett verk som använder bränslet på ett effektivare sätt, eftersom världens uranresurser håller på att ta slut. Väljer man denna tekniska lösning får man alltså räkna med ett antal år, i dagsläget fullständigt omöjligt att förutspå hur många, av grundforskning och utveckling.

Tidsåtgång: 5-50 år

Bygga verket

Ja, nu är alla bitar på plats och det är väl bara att sätta spaden i backen.

Tidsåtgång: 10-15 år

Sammanfattning

Det förs från olika politiska håll fram att kärnkraftverk är lösningen på våra energiproblem och framförallt lösningen på den globala uppvärmningen. Lösningen på problemet med uppvärmningen har vi kanske 30 år på oss att hitta. Tittar man på vilken tid de olika stegen i min beskrivning tar, så ser man ganska snabbt att det är orimligt. Även om man lyckas samordna verksamheten maximalt så tar det mellan 10-30 år innan ett nytt verk står färdigt och kan producera. För att lösa problemet med den globala uppvärmningen måste vi alltså hitta en annan, betydligt snabbare lösning.

Det här inlägget postades i Åsikter. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.