Cider 2016

Årets skörd av äpplen såg redan tidigt ut att bli god. Under blomningen var vädret betydligt bättre än förra året och våra bin pollinerade flitigt trädgårdens äppleträd. Att vädret under blomningen har betydelse är helt klart, men våra bin gör förmodligen även de skillnad på hur stor skörd vi får.

Äppelblom

Äppelblom

För att bättra på tillgången ytterligare gjorde vi några räder hos goda vänner och även Cloettas gamla trädgård i Ljungsbro, där det bl.a. växer Cloetta mingon, fick ett besök. Vi har visserligen två träd av sorten Cloetta mingon i vår trädgård, men hittills har de inte visat någon vilja att ge frukt. Vi får kanske ge dem några år till.

Sammanlagt fick vi ihop ca 300 kg frukt. Tidigare år har vi inte varit så noga med att väga och mäta, men i år har tanken varit att gå lite mer noggrant till väga.

_1020626-Redigera.jpg

Äppelskörd

Skörden bärgad och dags att omvandla dessa 300 kg till must. Äpplena tvättas, skärs i kvartar och krossas. Det är ett digert jobb att dra runt krossen, och om vi ska hantera dessa mängder (eller mer) i fortsättningen behöver vi nog hitta något effektivare sätt. Det finns ju motordrivna fruktkrossar, men de är ganska dyra.

Mustning

Mustning

Mustning

Mustning

De krossade äpplena går sedan vidare till fruktpressen. Även här går det åt lite kraft till den handdragna pressen. Vi har en ganska stor press som tar ca 35 liter åt gången. Vi fick slutligen ut ca 100 liter must, där det mesta åker rakt ner i våra damejeanner. Några liter fryser vi in för att dels använda vid omtappning, dels att ha till jul då vi gör en alkoholfri glögg på den. 

Jag har funderingar på att göra som vid vintillverkning, och som jag tror är det man kallar maceration (på svenska skulle man nog säga urlakning). Hittills har vi kört pressen direkt efter att frukten krossats, men jag tror att man kan få ut ytterligare lite mer must och smak om fruktkrosset får stå till sig lite. 

Fruktpressen

Fruktpressen

Musten filtrerar vi genom ett finfilter, för att få bort det fruktkött som annars gärna smiter med. I år har det dessutom varit ett getingår, och de sista överlevande getingarna var mycket nyfikna på vad vi höll på med. De odjuren vill man inte heller få med i flaskorna.

Tidigare år har vi tillsatt champangejäst som levererades på flaska, men den lyckades vi inte få tag på i år. Det blev istället något som heter Safcider, som är en torrjäst. Jäsningen har i år gått betydligt snabbare, ca 20 dagar till helt utjäst mot ca 30 dagar tidigare år. Vi har ungefär samma sockerhalt i musten i år, och temperaturen under jäsningen har varit densamma (dvs runt 21 grader), så skillnaden kan bara bero på jästen. Vi får se om detta även påverkar smaken.

Omtappning

Omtappning

Vi jäser musten på 28 liters damejeanner. De kan vara lite svåra att få tag i, men lite flitigt sökande på loppisar har gett resultat. Förmodligen skulle vi kunna använda vanliga plasthinkar, men det ger lite mer känsla att använda glas.

Mätning av sockerhalt med en oechlermätare

Mätning av sockerhalt med en oechlermätare

Musten låter vi jäsa ut helt, dvs när det sluta ”pluppa” i jäsrören så är det klart. Man kan också mäta med en oechlermätare, som visar musten densitet, och därmed indirekt sockerhalten. Vi även mäter musten när vi börjar jäsa och genom att man vet hur mycket socker det finns vid start och slut så vet man också hur mycket alkohol som bildats.

Provsmakning

Provsmakning

Provsmakningen är det absolut viktigaste steget. I det här läget går det förvisso inte att göra så mycket om det gått snett, men man vill ju så snabbt som möjligt få en bild av hur det gått.

Nu har vi gjort detta på i stort sett samma sätt i 4 år och vi har alltid lyckats få fram en helt godkänd produkt. Senaste året fick vi tyvärr med lite för mycket ”bös” (vårt ord för bottensats) vid flaskningen. Jämfört med på marknaden tillgänglig hantverkscider vill jag nog påstå att vår håller hög klass. Jämfört med traditionell svensk cider, det där sötkladdet man köper i livsmedelsaffären, eller på bolaget, så är nog vår egen cider klart överlägsen. Inför kommande år vill jag börja experimentera med lite andra metoder. Köra helt vildjäst, dvs utan att tillsätta jäst och att jäsa på lägre temperatur, är något jag vill prova.

Publicerat i Mat, Trädgården | Lämna en kommentar

Resan till Alsace 2016

För exakt två år sedan fick vi för oss att åka till Alsace i norra Frankrike. Resan gick till den lilla staden Ribeauvillé och det var då mest slumpen som förde oss dit. Vi hade avnjutit en flaska Trimbach Riesling och jag läste på etiketten att det kom från Ribeauvillé. Jag undrade var det låg, slog upp det på datorn, och fann en förtjusande liten stad med medeltida korsvirkeshus, trevliga restauranger och till slut även ett mycket trevligt litet hotell.

Semesterresor brukar ju antingen vara ”nya äventyr” alternativt gå till ”samma gamla ställe” och inför årets semester bestämde vi att köra på det senare. Det blev t.o.m. samma hotell – det mysiga fårhotellet, Hotel Du Mouton. En lite rolig sak med namnet är att jag, förra gången vi var där, gick i flera dagar och undrade varför de hade så många prydnadsfår överallt. Tror inte det gick upp för mig förrän vi var på hemväg, att Mouton är franska för får.

2016-07-04 21_39_23.jpg

Heidelberg – Pråm på Neckar

Förra gången gick turen först till Trelleborg, nattfärja till Travemunde, och sedan en hel dag på autobahn innan vi kom fram till Ribeauvillé på kvällen. Det var lite i mastigaste laget att köra så långt på en dag. Inför årets resa bestämdes därför att vi skulle göra ett stopp någonstans i Tyskland. Valet föll då på Heidelberg. Även om jag inte är speciellt förtjust i större städer, så hinner man ju egentligen inte se så mycket om man bara övernattar. Det blev därför till slut två dagar där.

Genom Heidelberg rinner floden Neckar, som är en del av det nätverk av transportvägar som Europas floder utgör. Trafiken var ganska intensiv. Strax nedanför hotellet fanns en sluss, som givetvis lockade till besök för någon som i stort sett vuxit upp vid slussarna i Göta Kanal.

_1020324.jpg

Statsvy i Heidelberg

_1020350.jpg

Vy över Heidelberg och Neckar

_1020355.jpg

Heidelberg

_1020363.jpg

Blommande perukbuske vid slottet i Heidelberg

IMG_2118.jpg

Alsace

_1020405.jpg

Colmar

På lördagförmiddagen hade man marknad på torget utanför kyrka. Där hittade vi dels några goda ostar, som fick åka kylväska hem, dels helt sjukt stora kronärtskockor – sådana som man bara kan drömma om att få fram i Sverige.

_1020420.jpg

Ribeauvillé

Lite senare dök det upp en massa militärer. Dels ett gäng klädda för parad, dels ett gäng i kamoflageuniformer. Gänget i paraduniformer parkerade sig på torget medan kamoflagegänget smög runt bland husen och såg allmänt bistra ut. När vi frågade vad som var på gång visade det sig att man skulle byta befälhavare för den enhet som var stationerade i staden. Det skulle således bli ”vaktavlösning”. Vad kamoflagegänget hade för uppgift är kanske inte så svårt att räkna ut med tanke på alla tragiska illdåd som hänt i Frankrike den senaste tiden.

_1020440.jpg

Vaktavlösning i Ribeauvillé

_1020455.jpg

Vaktparaden i Ribeauvillé

_1020471.jpg

Vy ut över dalen

En av de saker vi bestämt att vi skulle göra var att ta med oss lite bröd, ost och en flaska vin och gå ut i någon vingård för att ha picknick. Typiskt då att korköppnaren blev kvarglömd hemma. Ost hade vi köpt på torget, vin – tja det råder det ju ingen brist på och inte heller bröd.

_1020479.jpg

Vy över Ribeauvillé

Turen gick uppåt i staden och vidare upp i vingården som ligger på sluttningen ovanför staden. Det är rejält brant och konditionen kanske inte den allra bästa hos vare sig mig eller Malin, så vi slog oss snart ner på en liten grässlänt med vinstockarna vid våra fötter, hela staden och Rhen-dalen framför oss och med tyska Schwarzwald i fjärran.

_1020500.jpg

Picknick med ost och vin

_1020505.jpg

Picknick

_1020508.jpg

Vingård

_1020517.jpg

Vingård

_1020526.jpg

Ribeauvillé från ovan

_1020531.jpg

Druvor

_1020537.jpg

Vingård

_1020546.jpg

Skyline

I Frankrike tillverkas, förutom vin, även en hel del intressanta sorters starksprit. Många är ju kända i Sverige som t.ex cognac och calvados. Mindre känd är nog deras destillat på druvrester, motsvarigheten till det som i Italien kallas grappa. Förra gången vi var här blev vi bjudna på varsitt glas på hotellet, men vi snappade nog aldrig upp vad det var vi fick. Nu var vi mer uppmärksamma och tog reda på mer. I Frankrike kallas detta eau-de-vie eller marc. Detta har dock ingenting gemensamt med det Systembolaget säljer som eau-de-vie. I Alsace gör man det givetvis på de druvor som odlas där, t ex riesling eller gewurztraminer.

På hotellet blev vi tipsade om att gå till Distillerie Metté. De tillverkar, förutom den helt gudomligt goda Marc d’Alsace Gewurztraminer, även eau-de vie på alla möjliga (och omöjliga) frukter och bär – apelsin, ananas, banan, körsbär, plommon, citron – i stort sett hela alfabetet har man täckt in. Synd att detta inte går att få tag på i Sverige på något enkelt sätt. När det lager vi köpte på oss är slut, får det nog bli ett försök att privatimportera. Om någon är intresserad att dela en skeppning därifrån får ni gärna höra av er.

_1020551.jpg

Hotellrumsvy

Även under hemresan hade vi planera in en extra natt i Tyskland för att slippa så långa körpass. Stoppet blev i Moseldalen och staden Bernkastel-Kues. Det var en trång liten stad med, om möjligt, ännu trängre gator än i Ribeauvillé. Det var så pass trångt att vi fick göra ett par försök att hitta hotellet, innan vi insåg att vägen fram till hotellet, som vi hade på kartan, faktiskt inte gick att köra.

_1020572.jpg

Moseldalen

I Alsace kör nästan alla vintillverkare med öppna dörrar och en skylt utanför med texten ”degustation”. Vill man provsmaka är det bara att kliva in, säga bonjour och tala om vad man vill ha. I Tyskland verkar det vara lite mer låsta dörrar och förbokade tider för provsmakning som gäller. Vi hade inget bokat, så det blev vare sig provat eller inhandlat några viner. Jag åker gärna tillbaka även hit, men då med lite bättre planering och mer tid.

_1020578.jpg

Bernkastel-Kues

_1020585.jpg

Världens smalaste hus?

 

Publicerat i Fotografering, Mat, Vin | Lämna en kommentar

Ödegården

Under min tid som konsult inom elkraftbranchen hade jag ett uppdrag som var lite ovanligt. Jag och några kollegor skulle besöka ett stort antal fjärrstyrda objekt i elnätet för att dels dokumentera anläggningarna och dels mäta upp signalstyrkan i mobilnätet vid dessa objekt. Platserna jag besökte låg ofta långt från de vanliga allfarvägarna och speciellt ett ställe har fastnad i mitt minne. På väg till dit jag skulle, passerade jag en gammal ödegård. I alla fall såg det ut så då. Allt sedan dess har jag tänkt besöka detta ställe igen, och nu har det äntligen blivit av. Det har dock hänt lite sedan jag var här senast. Gården består av två trähus, ett större och ett mindre som ligger i vinkel mot varandra, samt en liten ladugård. Gården ligger långt inne i skogen, omgiven av stenfyllda hagar och storskog. Här har nog aldrig odlats något mer än blommor i rabatterna närmast husen. Sedan jag var här senast verkar någon glädjande nog börjat bry sig om husen. Det lilla huset är fullt iordningställt och samma någon använder det säkert som sommarställe. Det stora huset är dock fortfarande ganska förfallet, men nu är i alla fall dörren stängd och förhoppningsvis kommer även detta tas omhand. Gamla hus ska man vara rädd om.

_MG_3134-Redigera.jpg

_MG_3140-Redigera.jpg

_MG_3142-Redigera.jpg

_MG_3147-Redigera.jpg

Publicerat i Fotografering | Lämna en kommentar

Nytt kök – dag 28-30

28-30 maj

Nu återstår en massa finlir, om man nu kan kalla att sätta kakel för finlir, men det kan man nog. Alla skåp är på plats, diskbänk och granitskivorna likaså. Här kommer lite bilder från idag.

_1010362.jpg

_1010367.jpg

_1010364.jpg

_1010370.jpg

_1010374.jpg

_1010382.jpg

Publicerat i Huset | Lämna en kommentar

Nytt kök – dag 22-27

22-27 maj

Dag 22 till 26 hände inte så mycket. Golvet såpskurades ett antal gånger, men det händer inte så mycket med ytan. Det tar nog trots allt lite tid att få till en yta på ett såpskurat golv som motsvarar ett oljat eller vaxat golv.

_1010335.jpg

Dag 27 började det dock hända saker. Prick kl 7 anlände elektrikern och bara någon minut senare kom Göran från Falerums kök med sina snickare och en kärra med de nya skåpen. Färgen som vi valt är precis rätt och alla delar, färg på luckor, tapet, kakel och golv passar ihop perfekt.

_1010359.jpg

När jag kommer hem på kvällen är alla skåp på plats, men det återstår en del finjusteringar. De värsta missarna står vi för själva, men vi får skylla på att vi nog inte hade alla mått på de nya skåpen klart för oss då vi målade och tapetserade. Inget är dock värre än att det går att korrigera med lite färg på rätt ställe.

_1010342.jpg

Bänkskivorna i svart granit finns inte heller på plats. Kommer väl förhoppningsvis i morgon.

_1010350.jpg

Publicerat i Huset | Lämna en kommentar

Nytt kök – dag 18-21

18-21 maj

Det enda vi kunde göra var att invänta Birger för att få golvet inlagt och detta gjordes idag. Han är rätt så snabb när han väl sätter igång. Jag tror att golvet var ganska enkelt att lägga, och det var nog nästan så att vi hade gjort det själva. Vi hade nog då fått ta ledigt ungefär dubbla tiden för att göra det, varför det var lika bra att en van och händig snickare fick göra jobbet.

_1010326.jpg

Återigen tror jag vi lyckats ganska bra med vår ”design”. Det vita grangolvet passar utmärkt till den ljusa tapeten.

_1010323.jpg

Först hade vi tänkt att golvet skulle behandlas med hårdvaxolja, men efter ett besök i Gysinge och byggnadsvårdsbutiken där, ändrades detta till att det blir ett gammaldags såpgolv. Det råder lite olika bud på hur man behandlar ett nytt grangolv med såpa, men vi gick på en beskrivning vi hittade på Skansens hemsida. De borde väl ha ganska bra koll på hur det här ska göras. Så vi fuktade golvet, skurade det med såpvatten (10 l kallt vatten + 5 dl linoljesåpa) och torkade rent.

_1010329.jpg

Vi lär få göra om det några gånger till innan köket kommer på plats, men det ska vi hinna med. Falerum kök kommer förhoppningsvis på måndag tillsammans med elektrikern. Sedan blir det invigning och inflyttning.

Publicerat i Huset | 1 kommentar

Nytt kök – dag 15-17

15-17 maj

Långhelg och 4 dagars heltidsarbete med köket. Det blev 3 lager färg i taket (som egentligen skulle behövts spacklas ännu mer). Alla väggar är grundmålade, för att vägglimmet ska fästa. De väggar som inte fått nya gipsskivor, dvs 2 av väggarna, har fått en omgång renoveringstapet. Detta har vi med relativt gott resultat använt tidigare i huset. Då målade vi ovanpå renoveringstapeten, men nu ska vi tapetsera. Murstocken och väggytan ovanför fönstret kommer inte att tapetseras utan där har vi valt en bruten vit färg. Den nyans som Malin plockade ut i färgaffären visar sig passa alldeles utmärkt till både tapet och det kommande kaklet. Återigen bevisar Malin att hon verkligen har ”prefect colour vision” som hon brukar skryta med.

_1010317-2.jpg

Tapeten är en så kallad ”non-woven-tapet” vilket innebär att den är gjord av någon slags konstfibermaterial och är därför mer styv än vanlig tapet. När man sätter upp den lägger man limmet direkt på väggen och klämmer dit tapeten. Den ska dessutom sitta utan överlapp, vilket gör det enklare att sätta upp än vanlig tapet. Detta givetvis förutsatt att man är någotsånär van att tapetsera, har ett hus med raka väggar och räta vinklar och inte alltför många konstiga vrår och smala remsor vid fönster och dörrar. Dessa förutsättningar har vi inte i vårt hus. Det är byggt 1875 och då var förmodligen vare sig vinkelhake eller vattenpass uppfunnet. En sak som vi dock hade till vår fördel, och som vi kom på efter ett tag, var att vår takhöjd passade perfekt till mönsterpassningen i tapeten. Vi har 2,56 m i takhöjd, och mönsterpasset på tapeten var 16 cm. Malin, som alltid är otroligt snabb i huvudräkning, konstaterade att 2,56 meter är en multipel av 16 (dvs 16 x 16 = 256). Det tyckte vi var väldigt fiffigt. De flesta våder fick vi dock upp med i stort sett felfri mönsterpassning.

_1010321.jpg

Den svåraste biten sparade vi till sist. Det var kanske dumt, för vid det laget var vi ganska så trötta. Vi fick dock ihop det, även om det kostade en kasserad våd och lite taskigt mönsterpassning på ett ställe. Var det stället är kommer vi inte tala om, utan är något vi själva alltid kommer att reta oss på, och för våra kommande besökare att leta efter.

Publicerat i Huset | 2 kommentarer

Nytt kök – dag 4-14

4-14 maj

Nu har snikar’n gjort sitt för den här omgången. Han har fixat det sneda taket och ett nytt är uppreglat och nya gipsskivor är satta. Några av väggarna har också fått nytt gips.

_1010277.jpg

Efter detta påbörjades spackling och slipning. Det verkar man kunna hålla på med hur länge som helst utan att man blir nöjd. Det finns alltid ett litet skruvhål eller grop som man missat. Idag bestämde vi oss för att nu får det vara färdigspacklat.

Nu ska tak målas mins 3 gånger och väggarna grundmålas. Som vanligt fattas något. Den här gången är det roller, som jag var övertygad om att det fanns en uppsjö av ute i garaget, som saknas. Det får bli en tur till snabbköpet i hopp om att de kan ha något.

_1010294.jpg

Publicerat i Huset | Lämna en kommentar

Nytt kök – dag 3

3 maj 2015

Idag blev det verkligen arkeologi. I ett hörn har vi förmodligen kommit ner till år 1875, dvs det år då huset byggdes. Huset, som är byggt med reverterad fasad (dvs byggt med stockar som man sedan lagt puts på) verkar även på insidan delvis vara putsad. På putsen har man målat, och man kan skönja målade bårder i upp och nerkant på väggen.

_1010257.jpg

Antalet lager med tapet går inte att räkna, men det traditionella lagret tidningspapper finns där. Då, som nu, var det visst DN som lästes i huset. En tidningssida med årtalet 1892 hittade vi.

_1010233.jpg

_1010248.jpg

_1010246.jpg

Ute på gården har skräphögen växt i takt med att köket blivit tomt. Nu skulle man haft en släpvagn tillhands.

_1010271.jpg

Nu får snickare Birger komma och göra underverk av tak, väggar och golv.

Publicerat i Huset | Lämna en kommentar

Nytt kök – dag 2

2 maj 2015

Idag har kofoten fått jobba. Den blå panelen åker obönhörligen ut till Malins stora glädje och det bruna kaklet knackas bort. Allt går betydligt lättare än vad jag befarat. Kaklet sitter nästan inte alls fast och på någon timme är allt borta.

_1010197.jpg

_1010201.jpg

Köket finns nu på altan, eller i alla fall spisen och några skåp. Disk får tills vidare ske i en plastbalja men den gamla diskbänken borde vi kunna ställa upp på några bockar och det kanske även går att dra fram en slang till vattenkranen. Här finns utrymme för förbättringar.

_1010203.jpg

Det gamla taket, som av någon märklig anledning är snett, ska också ner. Överskåpen i det nya köket ska gå ända upp i tak, och då behöver vi ett rakt tak. Birger ska sätta upp ett nytt, och förhoppningsvis rakt, tak. För skydd mot all muslort som ligger däruppe tar en del, men inte alla, på sig skydd.

_1010207.jpg

Att riva i gamla hus är nästan som att göra en arkeologisk utgrävning. Framförallt undrar man över varför saker ser ut som de gör. Varför var taket så snett monterat? Det vi hittar under det gamla taket ger inte några som helst förklaringar till att detta. Den som satte upp taket hade förmodligen inget vattenpass – det är den enda förklaring vi kan komma på.

Publicerat i Huset | Lämna en kommentar