Kulladal 30 december 2018

Publicerat i Fotografering, Natur | Kommentarer inaktiverade för Kulladal 30 december 2018

Eltville, Alsace och Champagne 2018

Publicerat i Fotografering, Vin | Kommentarer inaktiverade för Eltville, Alsace och Champagne 2018

Cider 2018

Efter förra årets totala avsaknad av äpplen såg det under våren betydligt gynnsammare ut för årets skörd. Våra bin pollinerade flitigt i den ymniga blomningen. Sommarens torka oroade en aning, men när frukterna så småningom började växa till, visade det sig antalet äpplen inte tagit skada av torkan, även om frukterna var något mindre i storlek.

Vi skördade egen frukt och gjorde även några raider till vänner och fick till slut ihop strax över 200 kg. Mustning gjordes den 6 oktober, då med vår nya fina elektriska kross. Utbudet blev något bättre i år – ca 100 liter must. Om förbättringen beror på krossen, att vi i år låtit frukten ligga och eftermogna lite längre, eller att årets frukt innehåller mer must, är givetvis svårt att säga. Troligen är det en kombination av alla tre. Det man kan konstatera att årets must är betydligt sötare än tidigare år. Tidigare har vi fått ett SG på runt 1,050 men i år ligger det på straxt över 1,060.

10-43-00.jpg

I år var tanken att vi skulle testa lite olika saker. Dels olika typer av jäst, dels att försöka vildjäsa, dvs att inte tillsätta någon jäst alls. Till slut landade musten i 5 olika damejeanner med varsin uppsättning förutsättningar. 

  1 2 3 4 5
Mängd must 10 liter 10 liter 25 liter 25 liter 20 liter
SG must 1,061 1,061 1,063 1,061 1,070
Jäst Ingen jäst EC1118 WLP715 EC1118 Safcider
Tillsatts 700g houng 700 g honung 500 g honung
OG 1,061 1,061 1,070 1,070 1,080

Första 2 dagarna fick damejeannerna stå i vardagsrummet, men därefter åkte de ut i garaget. Temperaturen där låg runt 15 grader, vilket jag tror ger en lite långsammare jäsning och ett bättre slutresultat. Den 27 oktober kom en köldknäpp och temperaturen i garaget sjönk ner under 10 grader och då fick kaggarna komma in i värmen igen. Passade på att ta lite prov på sockerhalt och smak. Det gav ett ganska intressant resultat.

1 2 3 4 5
1,043 1,024 1,009 1,038 1,015

Den flytande champagne-jästen, WLP715 har varit effektivast, därefter Safcider. I kaggen utan tillsatt jäst har det hänt minst, vilket kanske var väntat. Smaken skiljer sig ganska mycket på grund av att sockermängden är så pass olika, och än går det nog inte att avgöra vilken som kommer bli bäst.

_A282878.jpg

Nu får detta stå ytterligare några veckor innan en eventuell omtappning och påfyllning av ren must.

Tillägg 2019-03-03.
Nu är all cider upptappad och slutresultatet blev så här:

Publicerat i Cider | Lämna en kommentar

Mina ölbryggningar 2018

Det hela började 13 januari 2018. Dagen för min födelsedag. Malin var väldigt hemlighetsfull, men beordrade mig in i bilen. Det visade sig att färden gick till Linköping och ett hus i Gottfridberg. Jag skulle gå en kurs i ölbryggning. 

Dagen efter slängde jag mig på datorn för att börja planeringen inför min första egna bryggning. Det blev ett veteöl som döptes till KSMK Vete. Bryggdatum 20 januari 2018.

Receptet är som följer:
2,70 kg Pilsner (EKO) (5,0 EBC) 
2,00 kg Vetemalt (6,0 EBC)
2,00 kg Wheat Munich (Castle)
8,00 g Calypso [13,00 %] – Boil 60,0 min
20,00 g Cascade [5,50 %] – Boil 5,0 min
2,0 pkg Weihenstephan Weizen (Wyeast Labs #3068)

Bryggning nummer 2 skulle bli en tjeckisk pilsner. Den fick givetvis namnet KSMK Check. Bryggdatum 18 februari 2018.

Recpet:
3,60 kg Pilsner (EKO) (5,0 EBC)
1,00 kg CaraBlond 20 (Castle) (20,0 EBC)
11,77 g Columbus (Tomahawk) [14,00 %] – Boil 60,0 min
21,02 g Sterling [7,50 %] – Boil 10,0 min
16,81 g Sterling [7,50 %] – Boil 2,0 min
2,0 pkg Bohemian Lager (Mangrove Jack’s #M84)

Nummer 3 fick helt enkelt namnet Serienummer 3. Bryggdatum 10 mars 2018.

Denna grundar sig på samma recept som vi bryggde under kursen:
5,50 kg Maris Otter (Crisp) (5,5 EBC)
0,40 kg Caramel Malt – 60L (Briess) (118,2 EBC)
35,41 g Saaz [4,00 %] – Boil 60,0 min
50,01 g Cascade [5,50 %] – Boil 30,0 min
0,29 tsp Irish Moss (Boil 10,0 mins)
40,00 g Cascade [5,50 %] – Boil 0,0 min
2,0 pkg Safale American (DCL/Fermentis #US-05)

Nu var det dags för första lagern. KSMK Öchöta Lager Öl. Bryggdatum 7 april 2018. Recept:
4,00 kg Viking Pilsner Malt (4,0 EBC)
1,00 kg CaraBlond 20 (Castle) (20,0 EBC)
23,00 g Perle [7,00 %] – Boil 60,0 min
10,00 g Irish Moss (Boil 15,0 mins)
17,00 g Perle [7,00 %] – Boil 15,0 min
16,00 g Perle [7,00 %] – Boil 0,0 min
2,0 pkg Saflager Lager (DCL/Fermentis #W-34/70)

Dags att börja experimentera med lite honung i ölen. Det fick bli KSMK Biodlarbärs. Bryggdatum 26 maj 2018. Med denna kom jag på 8:e plats på LHBFs sommarölsträff och jag fick mycket nyfikna frågor om den.

Recept:
5,00 kg Viking Pilsner Malt (4,0 EBC)
0,50 kg Aroma (Castle) (100,0 EBC)
0,50 kg CaraBlond 20 (Castle) (20,0 EBC)
8,00 g Columbus (Tomahawk) [13,00 %] – Boil 60,0 min
10,00 g Irish Moss (Boil 10,0 mins)
14,00 g Perle [7,80 %] – Boil 10,0 min
7,00 g Calypso [14,90 %] – Boil 5,0 min
0,70 kg Honung 
2,0 pkg Safale American (DCL/Fermentis #US-05) [50,28 ml]

Dags för ett vinteröl. KSMK Imperial Honey Stout. Bryggdatum 25 augusti 2018.
Kommer att finns i två varianter. Den ena ”straight” och den andra ”mä’ sting” som innehåller spår av chili.

Recept:
5,00 ml Lactic Acid (Mash)
6,00 kg Maris Otter (Crisp) (5,5 EBC)
0,60 kg Viking Chocolate Light Malt (400,0 EBC)
0,50 kg Black (1500,0 EBC)
0,40 kg Crystal 150 (170,0 EBC)
0,40 kg Oats, Flaked (Briess) (2,8 EBC)
37,13 g Columbus (Tomahawk) [14,00 %] – Boil 60,0 min
18,56 g Cascade [5,50 %] – Boil 15,0 min
10,00 g Irish Moss (Boil 10,0 mins)
17,82 g Cascade [5,50 %] – Boil 5,0 min
0,70 kg Honung
2,0 pkg Safale American (DCL/Fermentis #US-05)

Publicerat i Öl | Lämna en kommentar

Hur man inser att man kanske blivit en nörd – vad nu definitionen på det är.

Jag började för flera år sedan att irritera mig på alla äpplen som bara ligger i gräset och ruttnar till ingen nytta. I början blev det mycket äppelmos, äppelgelé, äppelkakor, torkade äppelringar, stekta äpplen osv, men det finns trots allt en gräns för hur mycket äpplen man kan förädla på det sättet. Efter ett tag hittade jag ett recept på nätet, tror det gick under namnet ”Bomans cider”, som jag försökte ge mig på. Första gången hände nog ingenting. Vet inte riktigt vad som gick fel. Andra gången gjorde jag själv fel. Enligt receptet skulle man ha 1 kg socker, så jag tog en påse socker ur skafferiet och hällde i. Oooops, det var visst en 2-kilospåse, och cidern var bara att vaska. Kanske ska tillägga att jag som biodlare är van att hantera stora mängder socker, då våra bi-samhällen får ca 15-20 kg rent socker upplöst i vatten varje höst. Nåväl, det får bli nya insatser nästa år.

Året gick och via lite biodlar-kollegor så hamnade vi följande höst hos en kille som visste hur man gör cider på riktigt sätt, och som dessutom hade rätt utrustning. Vi bokade in oss hos honom för en dags genomgång, plockade alla äpplen vi kunde hitta och gjorde vår allra första riktiga cider. Även om självkritik inte är människans starkaste egenskap, vågar jag påstå att resultatet blev, om inte himmelskt, så i alla fall högt över vad vi hade hoppats på. Så nästa år, som av en händelse, råkade jag fylla jämt som man säger (tänker inte säga hur mycket), och då hade resten av min familj insett vad jag behövde mest av allt här i världen (förutom deras kärlek så klart). Jag fick en stor fruktpress och en fruktkross – allt man egentligen behöver för att göra stora mängder riktig cider på ett seriöst sätt. Det finns en liten rolig historia kring detta också. Malin hade beställ prylarna, men hade nog inte riktigt tagit i beräkning att prylarna är rätt stora och tunga. Lägg därtill att svenska postleveransen inte riktigt är vad de har varit. Allt slutade med att jag var tvungen, till Malins stora förtret, att åka till närmaste postkontor och själv hämta grejerna, och att det inte blev några fina paket på min födelsedag. Denna förseelse mot våra födelsedagstraditioner glömdes dock bort sekunden sekunden efter att jag förstod vad jag skulle få.

Åren har gått och en gång om året har äpplen samlats in och utrustningen plockats fram för den årliga must- och ciderhelgen. Mängden äpplen har successivt ökat, för att nå ett max för två år sedan, då vi hade fått ihop 300 kg äpplen. Förra året, 2017, blev som nog många känner till ett mellanår, då frukten frös bort redan vid blomningen. Vi hade väl 2-3 äpplen på våra egna träd, och fick rapporter om liknande skördar runt omkring oss. Inga äpplen och ingen cider. Men så är livet på landet.

Kommande födelsedag fick jag på nytt en present från min påhittiga fru och min familj, som jag nog kommer få svårt att återgälda. På födelsedagen sattes jag i bilen och skickades på en ölbryggarkurs hos Linköpings hembryggarförening. Vi gjorde en APA i källaren hemma hos Peter under ledning av Peter och Jonas. Det var som en uppenbarelse visade sig för mig. Är det verkligen såååå enkelt att göra egen öl som smakar sååååå bra! Detta måste jag testa själv. Mycket utrustning fanns redan hemma eftersom vi gjort cider i flera år, men jag fick komplettera med en stor gryta, en brännare för gasol, och lite andra småprylar. Första receptet tog snart form och det fick bli ett ”veteöl av sydtyskt typ” som jag hittade någonstans på nätet. Lite småfel gjorde jag, som att inte sila bort humlen när jag tappade upp vörten i damejeannen för jäsning. Resultatet blev ändå långt över min förväntan. Fler bryggningar följde under våren, många fel har man säkert gjort, men resultatet har ständigt blivit gott. Det mesta har varit kloner eller färdiga recept jag hittat på nätet. Den stora triumfen hittills har nog varit det recept jag satte ihop helt på egen hand, och som jag döpte till Biodlarbärs eftersom det innehåller en del av vår egna honung. Detta öl fick högst betyg från Malin – min värsta kritiker – och jag kom dessutom på 8:e plats på LHBF sommarölsträff med detta öl.

 

Det här med att man kanske blivit nörd – vad nu det är – eller åtminstone har fått ett intresse som ständigt väcker nya frågor, insåg jag idag. På Facebook hittade jag ganska tidigt en grupp som heter Hembryggning. Där samlas kunniga bryggare med oss noviser, och man lär sig massor av att följa diskussionerna där. Har diskuterat det här med pH-värden och vattnets inverkan på resultatet via en tråd under några dagar. Ursprunget till just denna fråga var en kille som undrade över varför hans mörka öl alltid blir sura eller syrliga och hur man höjer sitt pH. Eftersom jag planerar att brygga en mörk stout nästa gång, så väckte det min nyfikenhet. Jag hade fått för mig att man snarare behöver sänka vattnets pH än att höja det när man mäskar. Som resultat av denna diskussion skickade jag efter pH-mätstickor för att kunna mäta mäsken vid nästa bryggning. Insikten om att man kanske trots allt är, om inte nörd, så i alla fall att man fastnat hårt i detta intresse, kom precis nyss. Jag hade köpt hem lite olika sorters stout från Bolaget, och har nu mätt upp pH-nivån på dessa. Därför kan jag för den intresserade meddela att Poppels Russian Imperial Stout har ett pH på 4,4 medan Yeti Imperial Stout ligger på 4,6. Smakmässigt gillade jag Yeti bäst, och trots att jag inser att smaken inte bara sitter sitter i pH-värdet, så kommer jag sikta på 4,6 när jag gör min stout. Hur man nu når dit är en annan sak, som jag har fram till lördag på mig att ta reda på – nördigt eller inte – huvudsaken är att jag har kul. 

 

Publicerat i Cider, Öl | Lämna en kommentar

2 flaskor öl

Först drog jag upp korken på en flaska från ölbryggarkursen. En Sierra Nevada clone. 

_3021935.jpg

Nr 2 är jag lite extra stolt över. Den är gjord helt på egen hand, och resultatet blev betydligt bättre än jag hoppades på när jag flaskade den. Det här är ett veteöl av sydtysk typ (enligt det recept jag utgick från). Kraftigt fast vitt skum, en aning jäst men framförallt en balans på sötma och beska som vida överskrider det jag hoppats på. Nu ska det lagras ett par veckor, men jag tror det blir ett suveränt sommaröl – om det nu räcker så länge. Har bara en back av detta. Den här har jag döpt till KSMK Vete. Hur det gick till att göra den skrev jag om här.

Skål, kosmonauter! Det här är mitt första alldeles egenhändigt bryggda öl. Ett veteöl av sydtysk typ, det är i alla fall det jag försökt åstadkomma. Jag var lite orolig att beskan skulle ta överhand, men, nybörjare som jag är, så tycker jag att sötman och beskan balancerar riktigt bra. Skummer är fast och vitt. Egentligen bör det nog mogna under ytterligare några veckor, så det här blir ett underbart sommaröl :)

Här är mitt recept: KSMK Vete

 

Publicerat i Öl | Kommentarer inaktiverade för 2 flaskor öl

KSMK Check

Ny ölbryggning på gång. Denna har jag döpt till KSMK Check. KSMK står förresten för Karlshälls Sylt och Marmeladkokeri och har blivit ett begrepp som jag använder när jag lägger beslag på köket för att koka ihop någon sylt, marmelad eller göra någon gurkinläggning. All tillverkning av trädgårdens frukter och bär har av någon anledning hamnat på mitt bord – vilket jag inte har något emot eftersom det roar mig ofantligt att ta hand om vad naturen har att ge.

Jag har denna gång utgått från ett recept som ska vara en clone på Pilsner Urquells, därav namnet Check (alltså tjeck). Det är ett underjäst öl och kanske inget för en rockie att göra som andra öl – men vad tusan. Temperaturen i garaget är just nu perfekt för ett öl med lagerjäst, runt 12-13 grader, så det är väl lika bra att passa på innan värmen förhoppningsvis kommer. 

Förra gången (dvs första gången jag körde helt själv) gjorde jag väl en del missar. Dels tänkte jag inte på att sila bort humlen innan jäsningen, dels så gick något snett vid jäsningen, som avstannade lite för tidigt. Jag har dock flaskat upp detta, och kommer troligen stå med en back överhumlat och sött veteöl om några veckor.

Även denna gång råkade jag ut för ett litet misstag. Gasen tog slut så malten fick ligga en stund längre i grytan medan jag åkte till macken för att byta gasflaska. Nu har jag i alla fall lite bättre grepp på hur mycket gas som går åt, eftersom jag var smart nog att väga gasflaskan före och efter kokningen. 

Jäsningen har tagit enormt (och olidligt) lång tid på sig att starta. Från söndag eftermiddag till i dag onsdag på morgonen har det stått utan att något egentligen har hänt, dvs nästan 80 timmar. Men nu har det exploderat och jäsningen är i full gång och en ganska kraftig jäskrona har bildats. Jag har nog inte riktigt koll på hur länge det kommer jäsa, men jag tror jag ska låta det stå minst 2 veckor innan jag överhuvud taget gör något. Vi får helt enkelt se hur det utvecklas.

 

Publicerat i Öl | Lämna en kommentar

”Vi har inte råd med invandringen” brukar det heta i debatten

Argumentet kommer speciellt från SD och deras anhängare. Men även andra politiska grupperingar, framförallt från den högra flanken av det politiska landskapet, för fram detta argument som en sanning. Jag undrar då genast – vilka är vi och vad är det vi inte har råd med? Men det jag framförallt undrar över är om detta verkligen är sant? Har vi verkligen inte råd med en växande befolkning? När jag gick i skolan för många år sedan, fick jag lära mig att det bodde 8 miljoner invånare i Sverige. Jag tror den siffran nu börjar närma sig 10 miljoner. Det här kan ju bara sluta i en total kollaps av ekonomin – 2 miljoner fler som ska försörjas? Hur hänger egentligen det här ihop?

Jag har en liten teori som jag tror är svaret på min fråga, och som jag skulle vilja föra fram. Den utgår från en hypotes om att ’majoriteten av alla människor inte går med förlust under sin levnad’. Med detta menar jag att de inte orsakar samhället högre kostnader än intäkter. Om denna teori INTE skulle stämma, borde vi ju genom historien sett betydligt fler samhällen som gått i ekonomisk bankrutt. Dessa kraschade samhällen är lyckligvis lätträknade och beror som regel på helt andra orsaker än att samhället haft för många och för kostsamma invånare. Nu kanske någon protesterar och pekar på den senaste krisen i Grekland, men jag tror orsaken till denna står att finna någon annanstans, än att det bor för många och för kostsamma invånare i Grekland. Kraschade samhällen finner vi också t ex på Påskön, det forna Inka-riket. Även Romarriket, Det Tredje Riket, Sovjetunionen kanske kan räknas till kategori misslyckade samhällen som gått under. Men de samhällen som gått under är som sagt lätträknade och orsaken till deras undergång hittar vi snarare i bristande ledarskap, brister i de rådande politiska ideologierna, fanatiska religiösa föreställningar osv, än i att invandringen eller populationen i övrigt varit för stor.

Undantagen från regeln om att majoriteten av alla människor inte går med förlust under sin levnad skulle t ex kunna vara gravt kriminella personer, krigshetsade diktatorer och kanske en och annan skrupelfri företagsledare. Varken Breivik, Hitler eller den företagsledare som var ansvarig för verksamheten vid Union Carbides fabrik i Bhopal, har nog varit någon större ekonomisk framgång för de samhällen de varit verksamma i. Dessa är ju som tur inte i majoritet och påverkar nog bara min teori i marginalen. Hur mycket vinst eller förlust varje individ faktiskt genererar under sin levnad skulle i och för sig vara intressant att försöka uppskatta, men jag tror det blir svårt. För detta resonemangs skull är det inte heller intressant.

Om min teori stämmer innebär det att de samhällen som kan tillräkna sig många invånare, har allt att vinna ekonomiskt på detta. Jämför t ex Stockolms kommun, med sina drygt 900 000 invånare och med en befolkningsökning på 5,5 %, med Sveriges minsta, Bjurholms kommun, där det bor drygt 2000 personer och har en befolkningsökning på 0,8 %. Skattesatserna, om nu detta är ett bra mått i det här sammanhanget, i dessa kommuner är 30 kr respektive 35 kr. Ett annat klassiskt exempel är att titta på invandringen till USA under 1800-talet och den ekonomiska boom som denna kom att orsaka.

Det kan förvisso ta tid innan investeringen börjar ge resultat. Hörde t ex på radion att genomsnittsåldern för arbetsinträde i Sverige nu ligger på 29,7 år. Samhället måste alltså stå för dessa individers kostnader i nästan 30 år innan de börjar bidra, och detta verkar vi ju inte ha några som helst betänkligheter med. Men även om man inte börjat förvärvsarbeta, bidrar man mer eller mindre till den ekonomiska utvecklingen av samhället.

Slutsatsen av detta blir alltså att argumentet ”Vi har inte råd med invandringen” snarare skulle vara ”Vi har inte råd att avstå från invandringen”. Den stora förlusten kommer inte att drabba oss som tar emot, utan förlusten drabbar de samhällen som inte har förmåga att ta hand om sina medborgare utan, istället stöter bort dem.

 

Den här texten skrev jag ner i mars 2016 troligen föranledd av något uttalande från SD. Nu går Moderaterna ut med samma argument, även om de lyckas dölja sina intentioner på ett mer subtilt sätt.

Publicerat i Åsikter | Lämna en kommentar

KSMK Vete

Nu är jag igång och har kört min första omgång öl. Jag fick för mig att ett veteöl skulle bli mitt första försök. Jag har redan nu döpt den till ”KSMK Vete”. Vet inte varför jag valde det, men någonstans måste man ju börja. Jag fick alla prylar i torsdags, och har väl inte mer än hunnit med att packa upp och titta på grejerna. Var lite orolig för att gasoltillgången inte skulle räcka till, men att köpa ytterligare en tub kostar ju någon tusenlapp. Så här gick det till på ett ungefär idag:

Börjar med att skruva fast en kraftig krok i taket. Tänker att det kan vara ganska smidigt att hänga upp säcken i den när det är dags för det. Funderar också lite på temperaturmätningen och får för mig att använda en templogger jag har liggande. Den består av en Rasberry-dator och en mätsensor. Detta funkade inte riktigt som tänkt, men det går ju alltid att förbättra.

Nästa lilla fel – säcken är för liten. Tyckte nog att jag kollade storlek på kitteln, men måste nog ha missat något. All malt, totalt 6,7 kg, får dock plats så det funkar att köra vidare. I takkroken har jag en våg så jag väger upp vattnet, ca 20 liter, istället för att mäta volymen.

Nu är det dags att börja koka. Har läst en hel del om olika metoder, där man lägger in olika ”raster” vid olika temperaturer för att få ut en bra mäsk. Jag hade gjort upp ett schema att köra efter, men inser att det är otroligt svårt att pricka rätt temperaturer. Så här blev det i alla fall:
Vid 40 grader i med malten.
Värmer till 53 grader och väntar i 15 minuter
Värmer till 65 grader och väntar i 60 minuter
Värmer till 75 grader och väntar i 10 minuter

Upp med påse, på med värme och i med första humlen.
Kokar i 30 minuter och i med andra humlen.
Kokar i ytterligare 30 minuter.

Under väntetiderna fixar jag med resten av utrustningen. Behöver bl.a. slangar till kylspiralen.

Kylningen tar ca 20 minuter – spiralen är verkligen effektiv.

Mäter sockerhalten i vörten – tror att det kallas OG. Det hamnar på 1.065 vilket nog är lite för högt, men det ser jag först nu efteråt. Enligt receptet ska det ligga på mellan 1.045 och 1.052, men nu gör jag inget åt det.

I med jästen. Den har levererats i en förpackning som i sig innehåller en påse. Den innersta påsen ska man punktera genom att slå på ytterpåsen. Jag har två påsar och den ena har svällt upp, vilket tyder på att någon slags process har startat. Den andra påsen har det dock inte hänt något med, och när jag öppnar den ser jag att innerpåsen fortfarande är hel. Nåväl jäsningen kanske går igång i alla fall. I med båda påsarna och så är det klar för idag. Damejeannen hamnar i ett hörn i arbetsrummet, där temperaturen ligger runt 18-20 grader. Nu återstår att vänta… 

Publicerat i Öl | 1 kommentar

Karlhälls sylt & marmeladkokeri breddar sin verksamhet

Min födelsedagspresent från Malin i går, var en kurs i ölbryggning hos Linköpings hembryggare. Vi har ju under flera år gjort vår egen cider med tämligen lyckat resultat, men förra säsongen fick vi inte ett äpple i trädgården och cidertillverkningen låg helt nere. Därför passar det utmärkt att bredda sig lite i produktionen av bryggeriprodukter. Att brygga öl är ju nästan samma sak, även om en hel del moment givetvis skiljer sig åt. I stället för att slita med att få fram must, som ju är det huvudsakliga arbetet när man gör cider, så kan de flesta ingredienser man behöver för sin öl köpas mer eller mindre färdigt.

Steg 1 är att tillverka en mäsk från malt och till detta kan man nog använda vilket spannmål man vill. Malten köper man mer eller mindre färdig. Vi utgick från kornmalt som vi körde genom en kross och rörde ner i 65-gradigt vatten. Där fick det stå en timme för att laka ur sockret i malten.

Steg 2 är att koka mäsken till en vört, och under kokningen blanda i humlen. Precis som med malten finns hur många varianter av humle som helst.

Steg 3 är att kyla ner mäsken så snabbt som möjligt. Vi hade en kylspiral som var otroligt effektiv. Nu gäller det också att alla redskap och kärl man använder är desinficerade.

Steg 4 är att blanda ner jästen, helst med så mycket syre som möjligt för att ge jästsvamparna så goda förutsättningar som möjligt. På med lock och låt det jäsa. Den sats vi satte skulle jäsa i ca 2 veckor så den 28:e ska vi träffas igen för att tappa upp.

Det blir ju en hel del väntetid i den här processen, och vad gör man då om inte provsmakar och diskuterar öl.

Den här beskrivningen är den korta sammanfattningen. En fullständig beskrivning av hur man tillverkar öl är förmodligen inte möjlig att författa, för det finns ett oändligt antal variabler i form av tider, olika sorters malt och humle. Även olika yttre förutsättningar som t.ex. vattnets sammansätting, temperaturer i de olika stegen, osv. påverkar resultatet. Sammantaget tar det nog ungefär en livstid att lära sig detta – om ens det räcker. Men nu börjar vi, i liten skala, så får vi se vad vi kan lyckas få fram.

Tack Jonas och Peter för en mycket intressant och givande dag.

 

 

Publicerat i Mat, Öl | Lämna en kommentar