Cider 2016

Årets skörd av äpplen såg redan tidigt ut att bli god. Under blomningen var vädret betydligt bättre än förra året och våra bin pollinerade flitigt trädgårdens äppleträd. Att vädret under blomningen har betydelse är helt klart, men våra bin gör förmodligen även de skillnad på hur stor skörd vi får.

Äppelblom

Äppelblom

För att bättra på tillgången ytterligare gjorde vi några räder hos goda vänner och även Cloettas gamla trädgård i Ljungsbro, där det bl.a. växer Cloetta mingon, fick ett besök. Vi har visserligen två träd av sorten Cloetta mingon i vår trädgård, men hittills har de inte visat någon vilja att ge frukt. Vi får kanske ge dem några år till.

Sammanlagt fick vi ihop ca 300 kg frukt. Tidigare år har vi inte varit så noga med att väga och mäta, men i år har tanken varit att gå lite mer noggrant till väga.

_1020626-Redigera.jpg

Äppelskörd

Skörden bärgad och dags att omvandla dessa 300 kg till must. Äpplena tvättas, skärs i kvartar och krossas. Det är ett digert jobb att dra runt krossen, och om vi ska hantera dessa mängder (eller mer) i fortsättningen behöver vi nog hitta något effektivare sätt. Det finns ju motordrivna fruktkrossar, men de är ganska dyra.

Mustning

Mustning

Mustning

Mustning

De krossade äpplena går sedan vidare till fruktpressen. Även här går det åt lite kraft till den handdragna pressen. Vi har en ganska stor press som tar ca 35 liter åt gången. Vi fick slutligen ut ca 100 liter must, där det mesta åker rakt ner i våra damejeanner. Några liter fryser vi in för att dels använda vid omtappning, dels att ha till jul då vi gör en alkoholfri glögg på den. 

Jag har funderingar på att göra som vid vintillverkning, och som jag tror är det man kallar maceration (på svenska skulle man nog säga urlakning). Hittills har vi kört pressen direkt efter att frukten krossats, men jag tror att man kan få ut ytterligare lite mer must och smak om fruktkrosset får stå till sig lite. 

Fruktpressen

Fruktpressen

Musten filtrerar vi genom ett finfilter, för att få bort det fruktkött som annars gärna smiter med. I år har det dessutom varit ett getingår, och de sista överlevande getingarna var mycket nyfikna på vad vi höll på med. De odjuren vill man inte heller få med i flaskorna.

Tidigare år har vi tillsatt champangejäst som levererades på flaska, men den lyckades vi inte få tag på i år. Det blev istället något som heter Safcider, som är en torrjäst. Jäsningen har i år gått betydligt snabbare, ca 20 dagar till helt utjäst mot ca 30 dagar tidigare år. Vi har ungefär samma sockerhalt i musten i år, och temperaturen under jäsningen har varit densamma (dvs runt 21 grader), så skillnaden kan bara bero på jästen. Vi får se om detta även påverkar smaken.

Omtappning

Omtappning

Vi jäser musten på 28 liters damejeanner. De kan vara lite svåra att få tag i, men lite flitigt sökande på loppisar har gett resultat. Förmodligen skulle vi kunna använda vanliga plasthinkar, men det ger lite mer känsla att använda glas.

Mätning av sockerhalt med en oechlermätare

Mätning av sockerhalt med en oechlermätare

Musten låter vi jäsa ut helt, dvs när det sluta ”pluppa” i jäsrören så är det klart. Man kan också mäta med en oechlermätare, som visar musten densitet, och därmed indirekt sockerhalten. Vi även mäter musten när vi börjar jäsa och genom att man vet hur mycket socker det finns vid start och slut så vet man också hur mycket alkohol som bildats.

Provsmakning

Provsmakning

Provsmakningen är det absolut viktigaste steget. I det här läget går det förvisso inte att göra så mycket om det gått snett, men man vill ju så snabbt som möjligt få en bild av hur det gått.

Nu har vi gjort detta på i stort sett samma sätt i 4 år och vi har alltid lyckats få fram en helt godkänd produkt. Senaste året fick vi tyvärr med lite för mycket ”bös” (vårt ord för bottensats) vid flaskningen. Jämfört med på marknaden tillgänglig hantverkscider vill jag nog påstå att vår håller hög klass. Jämfört med traditionell svensk cider, det där sötkladdet man köper i livsmedelsaffären, eller på bolaget, så är nog vår egen cider klart överlägsen. Inför kommande år vill jag börja experimentera med lite andra metoder. Köra helt vildjäst, dvs utan att tillsätta jäst och att jäsa på lägre temperatur, är något jag vill prova.

Det här inlägget postades i Mat, Trädgården. Bokmärk permalänken.

Kommentera