Cider 2019

Redan i somras stod det klart att det skulle bli en mager äppleskörd i år. Vårens blomning tycker jag var normal, men vi hade väldigt lite pollinerare i träden, trots att våra bin flög flitigt. Förmodligen tog nektarn slut under fjolårets rekordskörd. Lika illa såg det ut i grannskapet och vid våra vanliga plock-ställen. Ett träd hade jag dock spanat in. Det stod på ett område där jag på jobbet höll på att projektera en ny transformatorstation. Trädet skulle sågas ner i samband med att markarbeten och schakt för den nya stationen skulle påbörjas. Detta drog tursamt nog ut på tiden, och vi hann plocka av all frukt. Trädet gav stora fina frukter av en sort som lokalt går under namnet Cloetta Mingon, men det mer korrekta namnet är nog egentligen Särsö. Från detta enda träd fick vi ihop nästan 60 kg frukt. I vår egna trädgård var det i stort sett bara ett träd ett som bar frukt. Ca 10 kg melonäpplen fick vid där. Vi har även två små Cloetta Mingon som gav några enstaka frukter. Totalt ca 70 kg äpplen. Förra året fick vi ihop 300 kg!

I år hade vi, precis som förra året, bjudit i medlemmarna i LHBF till en äppelmustardag, men det blev skralt med anmälningarna. Vi körde dock på själva i stort sett som vanligt – med ett undantag. I år testade vi något som jag länge funderat på – maceration. Maceration är en fransk vin-term som innebär att frukten krossas och får sedan ligga en tid innan den pressas. Syftet är att få ut mer must och mer smak. När det gäller äpplen har jag läst om att den kan ligga allt från någon timme till upp till ett dygn. Får det ligga för länge är risken dock stor att jäsningen kommer igång. Ska man vildjäsa cider så kan detta vara en fördel. Vi räknar med att tillsätta jäst och låta det jäsa under lite mer kontrollerade former, så vi lät det ligga i ca 2 timmar.

Våra 70 kg blev lagom till två pressningar. Pressarkorgen är på 35 liter. Ur dessa 70 kg äpplen utvann vi ca 30 liter must. Lagom för en stor och en liten damejeanne.

Det finns troligen effektivare pressar som ger bättre utbyte, och dravet vi slänger i komposten är fortfarande lite fuktigt. Med om man pressar hårdare så tror jag man även får med en del från kärnorna, som nog kan ge en hel del tanniner.

Nytt för i år är att jag skaffat en refraktometer. Den visar att sockerinnehållet är 1050 vilket är lite sämre än förra året, då vi låg upp mot 1060.

Nu återstår den olidliga väntan på att det ska jäsa klar. Fram mot jul brukar man kunna ta del av resultatet, men bäst är den med ytterligare några månaders lagning.

Det här inlägget postades i Cider. Bokmärk permalänken.